Jag tänkte diskutera lite angående support och åtminstone ett bolag
som tillhandahåller det till andra bolag.

För det första, vad är egetligen support.
För mig är det att på bästa möjliga sett lösa personers t problem.
Antingen via telefon, eller via personligt besök eller tillochmed kanske brevledes.
Håller ni med? Trodde väl det.

I Sverige idag finns det flera olika bolag och callcenters som erbjuder andra företag
att ta hand om deras tekniska support. Inget ont i detta, men tyvärr utnyttjar dessa
callcenters en rätt känslig skara individer rätt hårt. Ungdomar.
Jag tänkte nu tala om varför jag är bitter på callcenter företagen i allmänhet
och Transcom AB i synnerhet.

• Kraven på att sälja.
  Jag tycker att en tekniksupport är just det, en tekniksupport, inte en säljavdelning.
  OM dom ville ha mig som säljare skulle jag inte sitta under flaggan tekniksupport
  men uppenbarligen så går detta att gå runt. med hjälp av något som kallas ”merservice”.

  Merservice är ett krav, procenten på hur många personer man måste sälja till och
  hur många man måste erbjuda olika varor och tjänster varierar beroende på vem
  uppdragsgivaren är och vilken avdelning man sitter på.

  Har ni tänkt på att när ni ringer till tekniksupporten till ett bolag i kinnevikssfären
  att alltid, eller åtminstone oftast, så vill personen ni talar med sälja på er än det ena
  och än det andra. Det är egentligen inte för att dom tycker att ni behöver det utan
  för att dom måste fråga, för att inte bli mer eller mindre utpekade som dåliga arbetare
  av cheferna.

  Dom har jämfört det här ”merservice” konceptet med McDonalds. Inget om om McD
  men inte frågar dom ”Skulle du vilja ha en extra Big Tasty tillsammans med den där QPn?”
  Nej, dom frågar om det var bra så eller om det var något mera man ville ha.
  Om det var den frågan som skulle ställas skulle jag inte opponera mig alls, men nu
  är det snarare: ”Du vet att om du köper sak X för kampanjpriset Y nu så kan…” blah blah!
  Det där är inte service, det är pådyvling.

• Dom repetativa uppgifterna.
  Ok, alla jobb har uppgifter som kommer åter hela tiden. Det är så förslitningsskador
  uppkommer. Men kan man få mentala förslitningsskador? Jag tror det. För dag ut
  och dag in sitter man och säger 5-8 olika saker om och om och om igen. Framförallt
  så sitter man och säger det till folk som oftast inte förstr, inte vill förstå, eller anser sig
  förstå bättre. När det väl händer något nytt, så har man inte befogenhet att göra något
  åt problemet utan man måste lämna det vidare.
• Ingen chans till avancemang.
  Om du bryr dig om personerna du arbetar med kan du inte avancera. Så är det.
  Eller snarare, du kan avancera, men du kommer att få skit uppifrån för att dina
  arbetare inte presterar tillräckligt bra, och du kommer att få skit nerifrån för
  att dina arbetare börjar tröttna på at höra att dom inte duger. Du kommer troligen
  att springa in i väggen rätt hårt.

  OM du mot förmodan skulle avancera, så får du dessutom omvandla ditt tankesätt.
  personerna som du ansvarar för är inte personer, dom är bara siffror som du måste
  höja. Om dom här personerna visar sig kreativa och har bra lösningar på saker och
  ting, kväs kreativiteten så fort det går för du ska bara ha en avdelning med säljrobotar.

• Utnyttjande av arbetskraft.
  Vi vet idag att ungdomar går arbetslösa, det är ingen hemlighet. Det är heller ingen
  hemlighet att det finns bemanningsföretag som hänsynslöst plockar upp ungdomar
  som söker jobb, placerar dom på valfritt ställe där dom ska passa in, eller få sparken.
  Transcom gör följande: Dom tar in massvis med yngre personer som egentligen inte
  bryr sig om VAD dom får för lön, pressar dom mentalt till bristningsgränsen under en
  period tills antingen A: Ungdomen får nog och letar nytt jobb, eller B, det finns en
  bra anledning till att personen inte får en förlängd anställning.

  Om nu personen skulle anställas, se till att hålla lönerna på så låga nivåer det bara går
  så att folk som har krav inte kommer in i sfären och börjar leva rövare.
  Trots allt lever dom på att leverera en så billig tjänst som möjligt till andra
  företag. Att kvaliteten inte blir på topp pga personalens uppgivenhet är en
  helt annan fråga.

  Utnyttja bemanningsföretag så att man dels inte behöver rekrytera själv, visserligen
  en bra grej, men mindre bra är att tjänsten man blev tillsatt kan försvinna över natten
  och man har ingen som helst anställningstrygghet. Det räcker att en chef säger att
  man inte passar in och inte presterar till förväntningar så är man borta. Dom behöver
  inte presentera vad den prestationen skulle innebära.

  Man vet OM att ungdomar MÅSTE söka jobb som ges, och så länge som arbetsförmedlingen
  tvingar folk att söka till ställen som utnyttjar sin personal mentalt och ekonomiskt så
  kommer dom att fortsätta. För om inte personerna söker till transcom eller liknande så
  ryker a-kassan. Tack för den.

Nu kanske det här är väldigt enfärgat, men jag har trots allt jobbat inom transcom
ett tag och detta är uppfattningen som jag har fått om bolaget. Ja, jag är bitter men
jag ser gärna en dialog med någon högre uppsatt på transcom om detta.